Merci Madame
Franska Atlanten.
Tillbaka i stan efter tre dagars helg då måndagen var en ledig dag här i Frankrike. Helgen bjöd på blandat väder och vågorna var ganska små vid Atlantkusten i franska Baskien. Surfarna kunde ta det lugnt i helgen. Sanden var varm men vindarna var lite svala. Tillbaka i Toulouse var det dags att fylla på i skafferiet och på vägen hem, lätt överlastad, var det en bil som saktade in bredvid mig. Jag var tvungen att gå på gatan med barnvagn, cykel och kassar från mataffären. Trottoarerna i Toulouse kan man bli full i skratt åt, eller helt uppgiven. De är allt annat än framkomliga. Där står bilar och motorcyklar parkerade, soptunnor utställda eller en brandpost mitt på trottoaren. Och all hundskit man måste hoppa över också. En del trottoarer i de gamla kvarteren smalnar plötsligt av och bara försvinner. I bilen som saktade in satt en kvinna som handlat i samma frukt- och grönsaksaffär och undrade om hon kunde hjälpa till och skjutsa kassarna och alla prylarna någonstans. Både omtanken och allt bråte på trottoaren gjorde att jag log hela vägen hem. Merci madame!