Kungarnas kaka
Vi har redan hunnit äta flera kungakakor sedan den 7:e januari då startskottet gick, den första söndagen efter den 1:a januari. Varje år bjuds det på Galette des Rois tilllsammans med familj och vänner. En bra start på det nya året att samlas kring en kunglig fika. I Frankrike kommer traditionen efter de tre vise männen som besöker Jesusbarnet i Betlehem 12 dagar efter jul. Det doftar ljuvligt sött och smörigt inne på bagerierna där kungakakorna står uppradade. Men framåt fyratiden, den officiella fikatiden - le goûter, kan den sista kakan försvinna mitt framför näsan. I helgen fick vi en alldeles varm nygräddad smördegskaka med mandelkrämsfyllning direkt från ugnen. Vi hämtade den redan på förmiddagen för att vara säkra på att få flera. Smördegsvarianten är från början den som görs i norra Frankrike. I södra Frankrike görs den traditionellt av söt briochedeg smaksatt med apelsinblomsvatten i form av en krans och med pärlsocker och torkad frukt på. I kakan gömmer man en liten porslinsfigur, fève, som betyder böna eftersom det från början var en böna. Den som får kakbiten med figuren i utses till dagens kung eller drottning och får bära papperskronan som följer med tårtan från bageriet. Men först måste en högljudd och lekfull procedur följas. Det yngsta barnet i sällskapet sätter sig under bordet och bestämmer vem som ska få varje tårtbit av la Galette des Rois. Stämningen är hög och spänningen på topp. När alla blivit serverade inleds en liten stunds njutfull tystnad tills någon vrålar - Jag fick den! och lirkar ut porslinsfiguren ur munnen och får en kungakrona på huvudet.
