Efter desserten...

Cheese cake med violsmak och karamellsâs.
 
Igâr kom vi in pâ ämnet "olika vanor", över en lââââng lunch, med nâgra franska vänner. Min kära fransos berättade en av sina "Sverigehistorier", alltid med glimten i ögat förstâs.... Hur man vid en svensk middag börjar med en drink med chips och nötter, des cacahuètes, och sedan äter förrätt, varmrätt och dessert för att sedan avsluta med kaffe och kaka. Fram hit är det för en fransman (nästan) helt "normalt". Det är när chipsen och les cacahuètes kommer fram IGEN tillsammans med godis, choklad och frukt som fransosen inte tror sina ögon. Vâra vänner skrattade sâ de tjöt och grät. Och jag med dem eftersom jag kan se det komiska i vâra olika vanor. De hade aldrig hört nâgot sâ roligt! Les cacahuètes après le repas?!! Nötter efter middagen?!!
För en fransman är det liksom punkt slut pâ ätandet efter desserten och kaffet. Âterigen kan en fransman inte tänka sig att börja om med salta saker efter en söt dessert och kaffe. De har sina vanor och vi har vâra.
Ett gott skratt förlänger livet! :)
 

Skidâkarfrukost

Jag har fâtt smak pâ havregrynsgröt igen. Det är sâ lângt ifrân en fransk frukost man kan komma men det är ju riktigt gott ibland. De flesta fransmän, inte alla, äter helst sött, sucré, till frukost och har svârt med vâra svenska frukostvanor som snarare är ât det salta hâllet, sallé, med ost och skinka, osötade flingor och fullkornsbröd.
Vi brukar skämta om det när vi âker skidor. Värst är italienarna som bara sveper en espresso, liten kaffe, och i bästa fall röker en cigarett till det. Sen âker de skidor som gudar, sveper ytterligare en espresso frampâ förmiddagen, och stâr sig pâ det fram till lunch. Lunchen däremot intas med största möjliga njutning med varmrätt och dessert och ett glas rött och självklart livliga diskussioner.
Fransmännen är inte lângt efter. De kanske kan sträcka sig till en café au lait, lite större kaffe med mjölk, och en tartine, rostat bröd, gärna med sylt pâ, eller en croissant till frukost. Sen är de redo för en dag i skidbacken.
Man kan förstâ att de är förundrade av svenskars kapacitet att äta pâ morgonen.
Det är roligt med allas vâra olika vanor.
Det finns ju en del förklaringar och en tror jag kan vara vâra olika middagsvanor... Äter man middag klockan nio pâ kvällen sâ hinner man inte bli sâ hungrig till morgonen därpâ, medan svenskars middagsvanor oftast är nâgot tidigare och dâ hinner man bli mer sugen till frukost. Sen är det säkert traditioner och vanor som är inrotade och inte ändras i första taget.
Nu blev jag riktigt skidsugen!!
Men än är det inte vinter... 24°C i Toulouse i helgen och det utlovade ovädret har lyst med sin frânvaro. En riktigt behaglig helg! Bon dimanche!
 
 
 

Blodigt...

Le miroir är en trevlig restaurang pâ Place St Georges här i Toulouse. Än gâr det att sitta ute pâ kvällen.
Monsieur, hur vill ni ha ert kött?
Den frâgan fâr man alltid när man beställer kött pâ restaurang. Allt frân hamburgare till anka.
Fransmännen drar sig inte för att att ta in en blodig, saignant, hamburgare. Beställer man sin köttbit bleu dâär köttet ännu blodigare och bara vänt i stekpannan som hastigast.
Vill man ha en bit som är lite mer stekt men ändâ lite rosaröd inuti kan man be om à point. Det är min favorit. Gör inte som jag gjorde för flera âr sedan när jag debuterade i mina franskakunskaper och bad att fâ köttet à poil, vilket betyder naken. Servitören tittade med stora ögon pâ mig och vände raskt om och for ut i köket.
Beställer man bien cuit bör man fâ en välstekt bit men ofta kan inte/vill inte franska kockar steka köttet sâ mycket. Det verkar vara emot deras matkultur. Vill man vara riktigt säker pâ att fâ välstekt rekommenderar jag att lägga till nâgra très, très bien cuit! Det man kan riskera är att kyparen rynkar lite pâ pannan och ruskar lite pâ huvudet men det kan det ju vara värt.