Tout chocolat

 
Croquant au chocolat et macaron au chocolat. Tout chocolat! 
Grått, kallt och regnigt är det i Toulouse den här helgen. Det känns sådär fuktigt och rått ute. Det är inte dendär torra kylan som det är i Sverige. Har fått vackra bilder skickade till mig idag från ett vårvintrigt Sverige med klarblå himmel och knistrande isar. Ser så härligt ut! Dags att börja titta på flygbiljetter till Sverige snart igen. Gäller att ligga steget före för att få bra biljetter. Ibland kan man boka en avresa till veckan därpå till bästa möjliga pris. Det är toppen. Spontant och bra för en som inte alltid gillar att bestämma sig långt i förväg. Men vissa perioder är det svårare att få tag på bra biljetter. Toulouse - Stockholm har inga direktflyg, tyvärr. Alltid en mellanlandning i Paris, Amsterdam, Munchen eller Frankfurt, beroende på vilket flygbolag man väljer. Det går ingen nöd på att vara utlandssvensk när man kan träffa familj och vänner ofta; hemma i Sverige, här i Toulouse eller stråla samman på andra platser. Jag känner mig inte som någon utlandsboende längre. Frankrike känns ju som hemma. Lika mycket som Sverige känns som hemma. Det är svårt att förklara det där. Men nu kan jag ibland känna att det skulle vara kul att flytta utomlands igen. Kanske till Spanien, England eller Italien. Prova på ett nytt land, lära sig ett nytt språk och lära känna en ny kultur. Det skulle vara intressant och spännande och samtidigt lite jobbigt att lämna den bekväma och trygga tillvaron som nu har installerat sig. Det är få andra platser jag kan tänka mig att bo på i Frankrike nu när vi har fått smak på Toulouse. Ja, ja, lika bra att njuta av idag så får vi se vad som händer imorgon. 
 
Des tulipes rouges.
 

S'il vous plaît

 
En sväng i stan på fredagsmorgonen, förbi Place St Georges, ovan, och Place Wilson, nedan. Ostbilen och blomsterhandlaren var på plats men grönsakshandlaren hade nog försovit sig. Eller så har de tagit semester. Den här veckan och nästa vecka är det skollov i Toulouse.
I stan går små gratisbussar runt och förbi de här platserna. Man behöver inte stå vid någon busshållplats utan bara vinkar där man är och sen stannar den när man säger till; S'il vous plaît! Praktiskt. Just nu är det dock mycket gatuarbeten i centrum och många gator är avstängda och enkelriktade gator byter riktning var och varannan vecka. Därför kör bussen lite olika rundor för att ta sig fram så gott det går. Häromdagen åkte jag i tio minuter för att sedan nästan komma tillbaka till där jag klev på. Jag hade nog kommit 200 meter längre fram bara. Under åkturen fick jag dock reda på att busschauffören tog fram grillen förra helgen då det var så himla fint väder. Chauffören i sin tur fick reda på att det var l'amour som tagit mig till Frankrike. Praktiskt, väldans trevligt men inte alltid så effektivt. Full i skratt klev jag av bussen och fortsatte, med lite större steg, hemåt. 
 
 

Anglet

 
Veckan har börjat med regn och blåst här i Toulouse. Så jag tänkte vi håller oss kvar i helgen som var ett tag till. Vi hänger alltså kvar i Anglet vid Atlantkusten. För oj vad det "hängdes" på stranden där. Jag sprang på före detta kollegor från Roxy och Quiksilver, som ja just det, stod och hängde vid stranden och bara njöt av solen. Några ungdomar hade lagt ut en matta och satt på musik för att träna lite dansmoves, familjer hade picknick på stranden, beachvolleybolltjejerna bjöd på skönt spel, vågorna var höga men inte så surfvänliga och det fylldes på med energi från den värmande februarisolen. Livsstilen i det här sydvästra hörnet av Frankrike är ganska soft. Folk i alla åldrar cyklar, springer, åker inlines och skateboard, surfar och roar sig på stranden. Naturlig aktivitet, lek och rörelse är en del av vardagen. Det kallar jag livskvalitet. On respir! Man andas!