Förlänger sommaren...

Anglet, Atlantkusten, Franska Baskien, Sydvästra Frankrike.
 
September och morgonpromenad längs havet, barfota i sanden. Vågor som sköljer upp längs benen. Ett par sandaler i handen, tunna shorts och ett linne. Ljumma vindar. Parerar vågorna som överraskar då och då med en större längre våg. Lite blöta shorts. Atlanten överraskar alltid.
Framåt sena förmiddagen är morgonens magi och lugn över. Stranden fylls av helgfirare, mest lokalbefolkning såhär års, och badvakterna kommer och övervakar vissa stränder på helgerna även under september. Alla badsugna kan bada tryggt och säkert. 
 

Uppstart

 
Såhär vid uppstarten av hösten ska det skrivas in och anmälas till olika aktiviteter. I mitten av augusti fick man först ringa till le Centre Culturel för att få reda på den exakta dagen då inskrivningen skulle ske. Det var alltså idag, mellan 17:30 - 19:30. Monsieur som jag pratade med i augusti informerade om att två viktiga papper skulle tas med; un certificat de domicile och une attestation d’assurance. Det första är ett bevis på att man bor på den adress man bor på och det är inte vilket papper som helst som accepteras. Det ska vara en elräkning, gasräkning eller vattenräkning där ens namn och adress syns tydligt. Det andra är ett bevis på att man är försäkrad från försäkringsbolaget.
Med lite tur hittar jag en parkering på en liten gata nära le Centre Culturel. En liten lucka i den långa raden av bilar som står längs den smala gatan. Inte mycket plats varken framför eller bakom bilen så några små stötar blir det för att komma på plats.
Mycket nöjd med att inte behövt åka runt en kvart i kvarteret går jag in på det kulturella centret. Slås av en fuktig värme och en otrolig massa folk som står och väntar och fyller i papper och diskutterar. En tjej ser uppgiven ut och säger att det inte finns några kölappar kvar, tio minuter efter att inskrivningen öppnat. Tar mig fram genom folksamlingen, pardon, pardon pardon, fram till en lucka där en man står och bjuder på dricka. Får ett glas äppeljuice och frågar honom om han vet hur det går till. Det vet han förstås inte för han bjuder bara på kalla drycker i septembervärmen. Men han kunde ropa till sig någon form av ordningsvakt, även om ordningen var helt obefintlig. Han kunde informera om att folk varit där från klockan två på dagen för att få en plats i kön och ha chans att få en kölapp vid öppningen till inskrivningen på kvällen. - Madame, här får ni ett papper att fylla i. Prova ringa imorgon bitti för att höra om det finns några restplatser. 
Omständigt är bara förnamnet. La France!
 
 

La rentrée

La grande roue, Toulouse.
 
Sommarlovet är slut och skolan började i början av september. La rentrée är när skola, jobb och aktiviter drar igång och sommarminnena bleknar lite för varje dag. Redan inne på den andra skolveckan men värmen håller i sig. Något friskare morgnar, heta dagar och perfekt ljumma kvällar. 
Det kändes först alldeles för varmt, tort och dammigt att komma tillbaka till Toulouse efter en hel sommar vid havet. Dofterna är inte de samma och jag saknade de friska saltstänkta vindarna, ytorna på stranden och att blicka ut över havet och se horisonten. I Toulouse kändes det som om luften stod stilla och att det var folk överallt. Det som jag också gillar med stan, folklivet. Efter ett par veckor är vi nu tillbaka i rutinerna och det är väldans trevligt att ha folk omkring sig Som fortfarande njuter av sensommaren. Men havet är aldrig långt borta. Snart är vi där igen. 
 
La grande roue, La Garonne, Le Pont St Pierre, Toulouse.